Lurkväden

Så här i sommaren kan man dra sig till minnes det stora händelserna under säsongen 2007-2008. Vilka stjärnor glimmade mest? Vilken musik, opera och teater var de största respektive intressantaste upplevererna? Jag har några exempel, kanske du har fler: Petterssons sjunde symfoni med Alan Gilbert och Sibelius Lemminkäinen-svit med Sakari Oramo i Konserthuset, premiärerna på Wagners Ragnarök på Kungl operan och Zarah på Folkoperan. Räddad av Alfhild Agrell på Södra teatern, som gästspel från Östgötateatern, blev en rejäl uppenbarelse. För att inte tala om sviten ur Rameau-operan Hippolyte et Aricie i Berwaldhallen, utsökt tolkad av Daniel Harding: den hittills förnämligaste interpreten av Rameaus musik, enligt min mening!

Det har funnits annat smått och gott, roligt eller nöjsamt. Men jag vilar minnet på dessa små händelser och ser fram emot höstens säsong. Att den största operaupplevelsen förra året, helt otippat, blev Halevys Judinnan på Litauens Nationalopera i Vilnius, ligger därunder som en extra molande känsla av hur stora föreställningar kan bli med rätt uppbåd av regissörer, scenografer och artister. Och man önskar att få med sig en extra fantastisk rysning en under nästa säsong. Mitt tips blir Spader Dam av Tjajkovskij på Operan i Stockholm. Den som lever får se.

Ps. Höll på att glömma en jättefin tolkning av tredje symfonin av JOACHIM NIKOLAS EGGERT. Givetvis gjorde Konserthuset i Stockholm en fin insats som tog upp detta sällan spelade verk.