Östersjöfestvalen: äldre svenska verk ropar åter ohörda

Miljön står i fokus, det är viktigt att komma ihåg när Östersjöfestivalens program ögnas genom. Många stater lämnar bidrag till konserterna som går av stapeln i Stockholm, med tre dagars annex i Talliinn.     Baltic Sea Festival Choir är ett samnationellt körinitiativ där även Radiokören deltar. . Att samla nationerna runt vårt gemensamma innanhav i en musikalisk uppvisning är unikt sett ur samarbetets synvinkel. Kan man ena disparata länders traditioners musikliv, och dessutom infoga Öst-västliga Divanorkestern från Israel och Palestina som ett bra exempel på "omöjliga" utgångspunkter vad gäller samarbete över gränser, så borde man väl kunna visa vägen för ett kraftfullt initiativ också för politiker i repektive länder att ta tag i den hotande miljökatastrofen som angår oss alla.

Men rent musikaliskt är sig mycket likt från festivalerna förr genom åren. Stjärndirigenterna tycker sig kunna ge samma verk här som de gör eljest på andra ställen i världen. Salonen ska dirigera Leos Janacek på Metropolitan nästa säsong och operan Det döda huset görs konsertant även här. Exemplet från förra året var Valerij Gergijev som dirigerade Benvenuto Cellini i Salzburg-festivalen där man iscenerade verket popkulturellt.  2 gånger även här alltså. Kanske kunde man begära en lite mer unik instuderingsvilja från konstnärerna om nu festivalen ligger dem så varmt om hjärtat?

Krzysztof Penderecki kommer till Stockholm med sin Sinfonia Varsovia i 2 konserter, varav den ena marknadsför hans egna verk.  Så inställer sig frågan: vad har Sverige med projektet att göra, rent upphovsmannamässigt? Jodå, nutida verk spelas minsann. Esa-Pekka Salonen har god kontakt med många av generationskamraterna på kompositionssidan och självklart vill han göra vad han kan föra att stödja dem. Men hur är det med traditionen? Är den alls viktig att föra fram? Jag finner en slagsida hos det nutida, medan äldre verk "som vanligt" representeras av Brahms, Dvorak och Tjajkovskij, bortsett från de moderna klassikerna Schönberg och Szymanowski. Jag kan inte hjälpa det, men jag tycker det blev lite tunt och ointressant. Var är publikdragarna? Korsbefruktningarna? Dirigenter som rotar i varandras notbibliotek? Hur vore det med en Salonen som tar upp Eduard Tubin eller en Gergijev med Allan Pettersson? Var är våra romantiker? Var är de konsertanta operorna ur svensk, finsk, baltisk och polsk historia?

Mycket återstår att upptäcka. Om Östersjöfestivalen inte ska bli en plattform för konstnärligt självförverkligande så får man nog gå steget vidare med musikspadarna. Gräv där du står. Bara för musikfröna  ligger i jorden betyder det inte att de inte behöver vattnas för att prunka. Tulpaner finns det överallt. Vad sägs om att grodda lite udda? De finns i frökatalogerna.

Kommentarer
Postat av: Petra

Konstmusik - är det något som fortfarande är på tapeten? :)

Postat av: Nils Larsson

Hej Lars Erik! Jag gillar verkligen vad du skriver, så sant, så sant, tänk om Gergiev tog sig an Symfoni nr 6 av Allan, det vore spännande! Jag har har ikväll fört över min gamla sönderspelade vinyl-6:a med Norrköpings Symfoniorkester till min iPod via en vad jag förstår helt ny skivspelare, Numark TTi, som kan konvertera direkt till iPod. Så nu kan jag lyssna lite enklare och oftare på denna fantastiska, över 30 år gamla inspelning som står sig, trots lite sprak och knaster... allt gott, varma hälsningar Nils

2008-08-22 @ 01:00:22
Postat av: Staffan S

Det är lätt att kritisera. Jag får intrycket av att festivalen är väldigt mycket en egen godispåse för salonen t ex. Det blir ofta bra så, snarare än att ta hänsyn till alla kulturpolitiskt korrekta aspekter.



Orkestermusik är dyrt att producera. Det finns inget större värde, anser jag, att alla framföranden måste vara 'unika' 'världspremiärer' et c. Bra uppsättningar / framföranden BÖR upprepas. Det är ekonomiskt klokt. Östersjöfestivalen är värd mycket heder och respekt. Jag hade gärna sett Bohlin, men hade inte möjlighet att åka upp efter nio dagars festivalande i Göteborg.



Dirigenter och orkestrar ska slå respektive spela det de är bra på framför allt. Det finns tillräckligt många för att vi ska kunna nå stor bredd. I vårt kulturmättade samhälle är faktiskt profil och identitet viktigare än jämvikt och rättvisa. Lyssna o njut! Om det inte passar, åk till Salzburg.

2008-08-26 @ 16:39:49
URL: http://recensenten.bloggagratis.se
Postat av: Luren

Det kan vara mycket svårt att kritisera ibland, man sticker ut hakan. Det är bra med olika åsikter, istället för en massiv enögd kör av lovord.



Oavsett, visst är orkestermusik dyrt. Men det handlar ju om offentliga institutioner i de flesta fall, och konstnärlig vilja. I andra länder kan man satsa på att spela inhemsk musik, t o m ta med sig sin egen, som Penderecki. Inget fel med det. Men om svenskarna genomgående väljer bort kravet på att spela t ex den svenska romantiken eller det gustavianska, varför ska festivalen då ligga just i Stockholm? Och att studera in verk som inte finns på repertoaren i hemlandet visar respekt för festivalidén, och att man vill satsa på den med extra arbete. Som det nu verkar, blir Östersjöfestivalen en uppsjö framföranden som varken är unika, historiskt intressanta eller har originella verk.

2008-09-17 @ 16:43:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback