Lurkväden

Allan Petterssons  Barfotasånger har det skrivits mycket om. Sånger som Blomma säj,  Herren går på ängen och Min längtan tas ständigt upp i nya arrangemang och används av både trubadurer och organister som sommarens tondofter. Men frågan är om inte den nya skivan på Caprice gör historia när det gäller sköna sättningar för andra instrument än piano.

Håller på att lyssna igenom  stråkorkestreringar av Allans Barfotasånger, gjorda av Ingvar Karkoff. Mycket fina och håller genomgående hög standard!  Rörande textanknutna och snyggt genomkomponerade utan att ta för stor plats. Han har velat ge Allan den största äran, men nog är Karkoffs del i arbetet förlösande! Synd att skivutgåvan på Caprice ingenstans nämner att han gjort arret. Märkligt.



Olle Persson gör tolkningar som kommer att gå till historien, tror jag. Hans varma baryton ges full valör i en fin akustik från Furnby kyrka i Växjö. Och den följsamme Petter Sundkvist får fram en lyster av guld i stråkar, som sätts på våldsamma prov i följande spåren, där första och andra stråkkonserterna tar ut svängarna ordentligt. Också dessa verk får tolkningar av hög professionalism och stråkkultur. Skulle förvåna mig mycket om denna CD blir utan de finaste utmärkelser.

Caprice CAP 21739.