Musik i kyrkan hur modern som helst
Om man skulle få den idén att som reporter i ett nyhetsblock ställa den lite udda frågan vad intervjupersonen tycker om kyrkomusik, skulle den säkert himla medf ögonen och undra, "vad är det för något"? Ställer man frågan om hur ofta denne går på någon konsert eller lyssnar på julmusik eller sjunger till psalmer under påsken, blir nog svaret något annorlunda.
Kyrkomusik är ett brett begrepp och kan innehålla all den musik som spelas i alla våra kyrkor. On vi begränsar oss sig till konsert- och gudstjänstmusiken, främst inom Svenska kyrkan, och talar om dess plats i samhället, kan man få en ganska intressant diskussion, beroende på vad man själv har för bakgrund. Och ännu intressantare blir det när vi tar upp hur den speglas i samhället. För vi har en utomordentligt duktig kyrkomusikerkår här i landet med lång tradition. Den akademiska utbildningen är lång och professionell. Konserttillfällena är många, särskilt under storhelgerna, då musikerna efter lång repetitions- och förberedelsetid arbetar för högtryck när vi andra är lediga.
I kyrkorna finns en del av vårt viktiga kulturarv. Den för idag en undanskymd tillvaro, inte aktivitetsmässigt, men vad uppmäsrksamheten beträffar. Media igen: hur ofta bevakas konserterna av tidningar och radio/TV? Publik Service framför allt, eftersom SvT och SR, även UR, har ett bevakningsuppdrag som går utanpå allt vad reklamkanaler orkar bry sig om. Ska man spegla en stor del av landets musievenemang, nämligen den som utför i våra kyrkor av elitmusiker?
Risken med dålig eller ouppmärksam bevakning är att den inte får den uppmärksamhet den förtjänar. Stundtals är kyrkorna fulla av publik, särskilt undet gratiskonserter, då kollekt till verksameheten tas upp vid utgången. Svenska kyrkan är ju numera inte statligt anknuten, så det är en ren välgärning från dess sida att fortfarande, ännu?, har detta stora utbud på sin repertoar. Hur länge till? Överallt i samhället sparas det. Så även inom kyrkan. Är det så att ju mindre uppmärksamhet musikverksamheten får i media, desto mer njugg blir kyrkan med medlen? Och hur ser det yngre framväxande kyrkostyret på klassiskt skolad musik? Är orgelmusik dammig? Har texten i motetterna dåligt tilltal mot den yngre publiken?
Man kan inte nog skatta Svenska kyrkans musikverksamhet. Att den är populär är oomtvistligt. Hos dess publik. Men media lyser med sig frånvaro alltsomoftast. Publiken verkar synnerligen omodern i detta moderna samhälle. Kan man byta ut publiken? Få den att byta smak? Nja, så länge som medlen tillåts strömma till i den lilla strömmen som idag rinner, så kommer det folk till konserterna. Det finns så många människor i vårt land med konstig smak. Väldigt många. Som uppskattar ett orgelstycke av César Franck, ett Magnificat av J S Bach eller en motett av Oskar Lindberg. En liten motståndsrörelse...
Kyrkomusik är ett brett begrepp och kan innehålla all den musik som spelas i alla våra kyrkor. On vi begränsar oss sig till konsert- och gudstjänstmusiken, främst inom Svenska kyrkan, och talar om dess plats i samhället, kan man få en ganska intressant diskussion, beroende på vad man själv har för bakgrund. Och ännu intressantare blir det när vi tar upp hur den speglas i samhället. För vi har en utomordentligt duktig kyrkomusikerkår här i landet med lång tradition. Den akademiska utbildningen är lång och professionell. Konserttillfällena är många, särskilt under storhelgerna, då musikerna efter lång repetitions- och förberedelsetid arbetar för högtryck när vi andra är lediga.
I kyrkorna finns en del av vårt viktiga kulturarv. Den för idag en undanskymd tillvaro, inte aktivitetsmässigt, men vad uppmäsrksamheten beträffar. Media igen: hur ofta bevakas konserterna av tidningar och radio/TV? Publik Service framför allt, eftersom SvT och SR, även UR, har ett bevakningsuppdrag som går utanpå allt vad reklamkanaler orkar bry sig om. Ska man spegla en stor del av landets musievenemang, nämligen den som utför i våra kyrkor av elitmusiker?
Risken med dålig eller ouppmärksam bevakning är att den inte får den uppmärksamhet den förtjänar. Stundtals är kyrkorna fulla av publik, särskilt undet gratiskonserter, då kollekt till verksameheten tas upp vid utgången. Svenska kyrkan är ju numera inte statligt anknuten, så det är en ren välgärning från dess sida att fortfarande, ännu?, har detta stora utbud på sin repertoar. Hur länge till? Överallt i samhället sparas det. Så även inom kyrkan. Är det så att ju mindre uppmärksamhet musikverksamheten får i media, desto mer njugg blir kyrkan med medlen? Och hur ser det yngre framväxande kyrkostyret på klassiskt skolad musik? Är orgelmusik dammig? Har texten i motetterna dåligt tilltal mot den yngre publiken?
Man kan inte nog skatta Svenska kyrkans musikverksamhet. Att den är populär är oomtvistligt. Hos dess publik. Men media lyser med sig frånvaro alltsomoftast. Publiken verkar synnerligen omodern i detta moderna samhälle. Kan man byta ut publiken? Få den att byta smak? Nja, så länge som medlen tillåts strömma till i den lilla strömmen som idag rinner, så kommer det folk till konserterna. Det finns så många människor i vårt land med konstig smak. Väldigt många. Som uppskattar ett orgelstycke av César Franck, ett Magnificat av J S Bach eller en motett av Oskar Lindberg. En liten motståndsrörelse...
Kommentarer
Trackback